på äventyr med färdtjänst

I fredags efter min sista dag på den verksamhetsförlagda utbildningen skulle jag åka hem till Daniel och socialisera lite grann. Väl förberedd med koll på när buss 955 skulle åka från sollentuna station. Blev lite småskraj när jag kom till busskuren och såg att det var en färdtjänstlinje, men med tanke på att jag kolla upp sl.se att det var den bussen jag skulle ta till edsberg. Hade jag dock skrivit edsberg centrum hade jag med säkerhet åkt en vanlig buss. Pensionärerna började bli fler och när den lilla handikappbussen kom lät jag alla pensionärer gå på först. De gick så sakta att de fick liggsår. När jag skulle gå på såg jag en fingervante på marken och tänkte att det måste vara någon som gått på bussen som tappat den. Tog upp vanten och gick på, frågade gamlingarna var för sig, när jag sedan kom längst bak och frågade en av de sista tanterna röt hon till mig och sa att det var Ingas som satt längst fram. Med huvudet högt gick jag till Inga och tänkte att jag nu skulle få svärmorsdrömsstatus med en återfunnen vante. Men icke, hon röt någon konstig stavelse och tog vanten.
Jag kände mig riktigt malplacé, bussen åkte mellan olika ålderdomshem och vid ett av hemmen gick en vacker dam i duffel på med sin rullator, hon kryssade sig fram och med en snäll ton sa hon att en av de sittandes skulle akta sin fötter så att hon inte skulle köra på dem. Svaret blev "JAG HAR REDAN AKTAT MIG" med den djävligaste ton man kan tänka sig. Det är ju så med pensionärer, antingen är de sockersöta och trevliga eller riktiga djävla as. Efter en stund insåg jag att bussen stanna lite här och där, bara att trycka så stannar bussen på plats. Då jag inte har någon koll på området tar jag mod till mig och hoppas att den jag frågar inte är en jobbig djävel. som tur är var det inte en sådan utan en snäll, hon blir glad av att få hjälpa till och säger att hon kommer säga till när jag ska trycka. Dock påpekar hon att gubben som kör bussen kan bli sur om det blir för många stopp. Jag sätter mig ner på en ledig plats och läser metro, helt plötsligt skriker tanten till att jag ska trycka, jag e snabb som satan på knappen och bussen stannar direkt. När jag kommit av bussen inser jag vilket äventyr jag varit med om.
Väl framme hos Daniel var jag lika snabb som vid knapptryckningen att öppna en öl för att lugna ner mig... Det blev lite tv-spel och skitsnack, sedan åkte vi in till söder och såg There will be blood, jag var så trött att jag powernappade två gånger under de 2.38timmarna. Kvällen avslutades hos mig med vin, svt.play på spåret och tv-spel.
Igår var det avdelningsfest i Tumba med el & belysningsgänget, trevligt med gratisdricka och middag.
tjopp